Bokföringslagen — Vad betyder det?

Bokföringslagen, som trädde i kraft 1999, är den grundläggande lag som reglerar bokföringsskyldigheten i Sverige. Den gäller för alla juridiska personer som bedriver näringsverksamhet samt enskilda näringsidkare.

Lagen innehåller bestämmelser om löpande bokföring, det vill säga att alla affärshändelser ska bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning och systematisk ordning. Varje affärshändelse ska verifieras med en verifikation som innehåller uppgifter om datum, belopp, motpart och en beskrivning av händelsen.

För enskilda firmor med en nettoomsättning under tre miljoner kronor ger bokföringslagen möjlighet att använda kontantmetoden, som innebär att affärshändelser bokförs vid betalningstillfället istället för vid fakturadatum. Det förenklar den löpande bokföringen avsevärt. Firmor med högre omsättning måste använda faktureringsmetoden.

Bokföringslagen ställer också krav på arkivering. Räkenskapsinformation ska bevaras i sju år efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Det gäller både fysiska och digitala underlag. Företag har rätt att föra bokföringen i digital form så länge materialet kan presenteras vid behov.

Vidare reglerar lagen att bokföringen ska avslutas med ett årsbokslut. Enskilda firmor med en nettoomsättning under tre miljoner kronor kan upprätta ett förenklat årsbokslut enligt K1-regelverket. Firmor med högre omsättning upprättar ett vanligt årsbokslut.

Överträdelser av bokföringslagen kan leda till allvarliga konsekvenser. Bokföringsbrott är straffbart enligt brottsbalken och kan ge böter eller fängelse. Bristande bokföring kan även medföra skattetillägg.