Brutet räkenskapsår — Vad betyder det?
Vad är brutet räkenskapsår?
Ett brutet räkenskapsår är ett räkenskapsår som inte följer kalenderåret januari till december. Enskilda firmor måste alltid ha kalenderår som räkenskapsår, vilket innebär att brutet räkenskapsår inte är tillåtet för denna företagsform.
Ett brutet räkenskapsår innebär att företagets räkenskapsår inte sammanfaller med kalenderåret. Istället för att löpa från 1 januari till 31 december kan det exempelvis löpa från 1 juli till 30 juni, 1 maj till 30 april, eller 1 september till 31 augusti.
De tillåtna perioderna för brutet räkenskapsår regleras i bokföringslagen. Räkenskapsåret ska alltid vara tolv månader, med undantag för det första räkenskapsåret som kan vara kortare eller längre, dock högst 18 månader.
En viktig begränsning är att fysiska personer som driver enskild firma alltid måste ha kalenderår som räkenskapsår. Brutet räkenskapsår är alltså inte tillgängligt för enskilda näringsidkare. Det beror på att beskattningen av enskild näringsverksamhet sker som en del av ägarens personliga deklaration, som följer kalenderåret.
Detta innebär att alla enskilda firmor har bokslut per den 31 december varje år. NE-bilagan och inkomstdeklarationen baseras alltid på kalenderåret. Bokslutet ska vara klart i god tid före deklarationsfristen den 2 maj.
Brutet räkenskapsår är däremot möjligt för aktiebolag och andra juridiska personer, som kan ha olika anledningar att välja ett annat räkenskapsår. Säsongsbetonade verksamheter kan exempelvis ha nytta av att lägga bokslutet vid en tid då verksamheten är lugnare.
För en enskild firma som vill ha möjligheten till brutet räkenskapsår behöver verksamheten bedrivas i en annan företagsform.
Informationen är vägledande och ersätter inte professionell rådgivning.